Denna studie fokuserar på konflikthantering och dess egenskaper. Jag har fördjupat mig i praktiska och Teoretiska Kunskaper i konflikthantering med eleverna. I denna studie kommer jag att intervjua fyra pedagoger, två erfarna lärare och två nyexaminerade pedagoger. Jag kommer också att förklara vilka känslor har för roll i konfliktlösning. Varför jag har valt att skriva om konflikten är på grund av min osäkerhet när det gäller att lösa konflikter med elever så jag har valt att intervjua två erfarna pedagoger.

Syftet med detta arbete har varit att få fördjupade Teoretiska Kunskaper om olika läsinlärningsmetoder samt en inblick i vad som styr verksamma lärare i deras val av arbetsmetoder. Bakgrunden är baserad på de fyra vanligaste metoderna i den svenska skolan. Den tar även upp läsprocessen, läsutvecklingen, en historisk tillbakablick samt vikten av att lära sig läsa. Vi valde att göra en kvalitativ enkätundersökning där tre lärare från den skola där vi gjorde vår VFU ingick. Resultatet från den visar att lärare inte enbart arbetar med en metod utan väljer att blanda olika metoder.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskestuderandes kunskaper om och följsamhet till basala hygienrutiner. Vidare var syftet att beskriva faktorer som bidrar till sjuksköterskestuderandes följsamhet respektive oföljsamhet avseende basala hygienrutiner. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie. Artikelsökningen har skett via databaserna Medline via Pubmed och Cinahl, sökning har även skett manuellt. Huvudresultatet visade att sjuksköterskestudenter har generellt goda Teoretiska Kunskaper om vårdhygien och basala hygienrutiner.

Denna uppsats presenterar en undersökning om gymnasieelevers kunskaper i derivata. Undersökningen syftar till att jämföra både elevernas teoretiska förståelse samt deras praktiska kunskaper med de krav som anges av kursplaner, läroböcker samt rådande undervisningspraxis. Undersökningen syftar också till att utreda om det råder något samband mellan elevernas teoretiska förståelse av derivata och deras praktiska kunskaper på området.Undersökningen är bedriven i provform där eleverna under två tillfällen besvarar två olika prov, ett av teoretisk karaktär samt ett av praktiskt beräknande karaktär. Proven är gjorda så att de representerar de rådande kursplanernas krav på godkänd nivå. Det teoretiska provet är upplagt så att eleverna språkligt ska förklara en rad grundläggande teorier och användningsområden inom derivata.

I dag finns krav på att ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) ska bedrivas som en naturlig del i verksamheten. Alla arbetsplatser ska arbeta systematiskt och målmedvetet med att kontrollera och förbättra arbetsmiljön. För att detta ska fungera krävs det en tydlig delegering av arbetsmiljöuppgifter samt att de som delegeras uppgifterna har de rätta kunskaperna. Kompetensen att sedan kunna använda de Teoretiska Kunskaperna i praktiken är avgörande. Att ha rätt kompetens innebär att ha en potentiell handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller arbete.

Sammanfattning  Datum:                               2011-01-14 Kurs:                                  Kandidatuppsats i företagsekonomi Lärosäte:                           Mälardalens högskola Akademi:                           Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Handledare:                      Lennart Bogg Examinator:                      Cecilia Lindh Författare:                         Wilhelm Moby och Pia Robson Nyckelord:                         Lean Production, implementering, effekter. Titel:                                   Det lutar mot Lean ? en jämförelse av arbetet med- och effekterna av Lean Production på ASSA AB med Teoretiska Kunskaper inom ämnesområdet.                                           Problemfrågor:                 Hur har ASSA AB gått tillväga för att införa Lean Production och vilka faktorer har varit avgörande?Vilka effekter har införandet av Lean Production givit verksamheten? Syfte:                                 Den här studien ämnar undersöka och sedan jämföra arbetet med- och effekterna av Lean Production hos ASSA AB med Teoretiska Kunskaper inom ämnesområdet.   Metod:                               Metoden är av kvalitativ karaktär och med hjälp av djupare litteraturstudier och en semi-strukturerad intervju ska studiens syfte uppfyllas. Slutsatser:    Resultatet av den här studien kan sammanfattas med att det som framkommit i den empiriska undersökningen mycket väl överrensstämmer med det som sägs i den teoretiska referensramen. ASSA AB har först infört verktygen 5S och standardiserat arbetssätt, vilket möjliggjort införandet av andra verktyg såsom kanban. Inget av detta hade dock varit möjligt med ett lyckat resultat om inte personalen först blivit utbildade och en leankultur skapats.

Studiens syfte är att se i vilka situationer elevernas kunskaper i musik visas och hur detta dokumenteras av lärarna. I sin helhet omfattar studien bedömningsprocessen, det vill säga från början av lärarens planering fram till att betyget blir satt. Datainsamlingsmetoden är en kvalitativ intervju som liknar ett vanligt samtal men skiljer sig på grund av att samtalet har ett bestämt fokus (Dimenäs 2007). Urvalet består av sex stycken musiklärare som arbetar i årskurserna 6-9 på grundskolan. Respondenterna är från två olika kommuner i Mellansverige.Resultatet visar bland annat att eleverna år 6-9 får visa sina kunskaper i mindre grupper, enskilt för läraren, genom teoretiska prov och i slutet av ett arbetsområde.

Kärnkraften ser vi som ett miljövänligt och bra alternativ för framtiden. Därför kändes det intressant att undersöka om vi som blivande sjöingenjörer har en framtid där efter våran karriär till sjöss. Syftet med detta arbete är att få ökad insikt om vilka Teoretiska Kunskaper, praktiska och personliga egenskaper som gör sjöingenjören attraktiv i ledande befattningar vid kärnkraftsverk. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkätundersökning och en intervju. Undersökningen skickades ut till Sveriges samtliga kärnkraftverk och intervjun gjordes med en anställd på ett utav dem.

Kärnkraften ser vi som ett miljövänligt och bra alternativ för framtiden. Därför kändes det intressant att undersöka om vi som blivande sjöingenjörer har en framtid där efter våran karriär till sjöss. Syftet med detta arbete är att få ökad insikt om vilka Teoretiska Kunskaper, praktiska och personliga egenskaper som gör sjöingenjören attraktiv i ledande befattningar vid kärnkraftsverk. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkätundersökning och en intervju. Undersökningen skickades ut till Sveriges samtliga kärnkraftverk och intervjun gjordes med en anställd på ett utav dem.

Studien syftar till att få grundläggande kunskaper om hur barn lär med alla sinnen och vilka faktorer litteraturen pekar på för att utveckla och befästa elevernas taluppfattning. Den teoretiska delen behandlar två områden; inlärningsstilar där fyra grundtyper beskrivs och en litteraturstudie där det framkommer vilka begrepp som är viktiga för att få den förförståelse som krävs längre upp i årskurserna.I resultatdelen finns 10 olika lektionsförslag som utvecklar och befäster barns kunskaper om taluppfattning. Övningarna har jag provat i olika barngrupper för att kunna ta till mig de oförutsedda saker som kunde hända under lektionen. Till varje lektionsförslag finns anvisningar vad respektive övning tränar och vilka lärstilar den vänder sig till.Det är mångfalden som leder fram till att eleverna erhåller en stabil taluppfattning..

Syftet med denna studie är att belysa hur pedagoger uppfattar och värderar lekens betydelse för barns lärande samt hur de beskriver att de tillämpar lek i verksamheten. Pedagogerna intervjuades med öppna frågor för att vi skulle kunna ta tillvara på deras individuella åsikter. Resultaten behandlades och utformades efter olika katego­rier. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger uppfattar och värderar leken som ett verktyg då barn tillägnar sig och befäster kunskaper. De menar även att lek underlättar inlärningen så att den blir motiverande och lustfylld för barnen.

I denna studie har jag undersökt hur musiklärare och läromedel i musik ser på musikteorin i undervisningen för elever i år 1-5. Jag har granskat läromedel och intervjuat lärare för att ta reda på vilka kunskaper de anser att vi bör ge eleverna i musikteori, men även i vilket syfte och med vilka metoder det ska ske. I samband med intervjuerna har musiklärarna gett mig synpunkter på de läromedel jag granskat.Jag har förstått att de intervjuade musiklärarna anser att det är väsentligt att ge eleverna kunskaper i musikteori, men att den inte får ta överhanden och dominera undervisningen. Musik, tycker musiklärarna, är ett ämne där eleverna framförallt ska ges tillfällen att skapa och musicera. Gällande läromedlen har jag upptäckt att de skriver om en långt mer avancerad musikteori än vad lärarna lär ut.Under intervjuerna betonade samtliga lärare vikten av att omsätta Teoretiska Kunskaper i praktiskt musicerande.

Syftet är att undersöka om eleverna endast deltar i Idrott och Hälsa A för att få betyg eller för att få färdigheter och kunskaper för att skapa ett livslångt lärande och om det är någon skillnad mellan eleverna på de praktiska och de teoretiska programmen. Vi gjorde en enkätundersökning bland 83 gymnasieelever, från alla årskurserna som läste kursen. Majoriteten av eleverna deltar inte bara för betyget utan de deltar även i ämnet för intresset, att det är roligt och ett viktigt ämne. Kompisars inverkan på elevernas deltagande var av minst betydelse. Eleverna tillgodogör sig kunskaper och färdigheter från Idrott och Hälsa A undervisningen som de har nytta av i framtiden, om de inte redan besitter dessa.

Abstract Anna Härstedt och Anna Johansson (2012) Hur ser förskolepedagoger på utomhuspedagogik? Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola. Vår studie handlar om pedagogers kunskaper i utomhuspedagogik på en utvald förskola och hur detta kommer till uttryck i barnens utveckling och lärande. Studiens syfte är att få en djupare inblick i hur pedagogerna på just den utvalda förskolan förhåller sig till utemiljön och om det ligger en pedagogisk tanke bakom utevistelsen. Vår teoretiska utgångspunkt är Szczepanskis teorier om utomhuspedagogik. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för vår studie.

Unga ställs idag inför otroligt många val vad gäller kost och dryck. Syftet med studien har varit att undersöka hur elever gör kostval under skoldagen, vilka valmöjligheter det finns på, och omkring skolans område samt hur medvetna eleverna är i sina kostval. Vidare syfte har varit att undersöka om eleverna upplever att de har kunskaper för att kunna göra hälsosamma kostval och vilka faktorer som påverkar elevernas val. De frågeställningar studien har utgått från är följande? - Vilka möjligheter, enligt eleverna, finns det för att göra hälsosamma kostval under skoldagen? - Hur väl medvetna är eleverna om vad som är ett hälsosamt val? - Vad ligger till grund för vilka kostval eleverna gör, och vilka kostval gör de? Utifrån en kvalitativ ansats har vi valt att göra en fallstudie på en utvald skola där vi har använt oss av fokusgrupp som metod.